Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Första födseln efter robotassisterad livmodertransplantation - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Första födseln efter robotassisterad livmodertransplantation

Nyhet: 2019-04-09

En pojke på 48 centimeter och 2900 gram – nu är det första barnet fött efter teknikskiftet inom den världsledande forskningen om livmodertransplantationer i Göteborg. Förlossningen med planerat kejsarsnitt skedde på måndagen den 8 april, och hela familjen mår bra.

– Det är en fantastisk känsla att förlösa ett barn som är så speciellt och efterlängtat. Att ha varit med i hela processen, från det första mötet med paret till livmodertransplantationen, och att nu se allas lycka när det som vi haft en förhoppning om blir verklighet, det är helt enkelt underbart, säger Pernilla Dahm-Kähler, ledande robotkirurg och gynekolog i teamet, och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Barnet är det första att födas inom ramen för detta forskningsprojekt, efter en livmodertransplantation där ingreppet på donatorn, kvinnans mamma, gjorts med robotassisterad titthålskirurgi. Metoden är avsevärt mer skonsam för donatorn än traditionell öppen kirurgi.

Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin, leder forskningsarbetet:

– Detta är ett mycket viktigt steg mot att utveckla kirurgin och säkerheten vid livmodertransplantation, genom att vi för första gången visar att den skonsammare robot-assisterade operationstekniken fungerar, säger han.

Operationen på donatorn sker via centimeterstora ingångshål i buken. Robotarmarna med kirurgverktyg styrs av två kirurger som sitter vid varsin styrstation några meter bort, med joystickliknande styrverktyg och uppförstorad 3D-skärmbild, som ger mycket stor precision vid operation långt ner i buken.

Mer robotassistans framöver

Mot slutet läggs ett snitt så att livmodern kan tas ut, för att sedan direkt opereras in hos mottagaren med öppen kirurgi. Den nya tekniken gör stor skillnad för donatorerna, som generellt mår bättre efter ingreppet och är snabbare på benen.

Niclas Kvarnström är ansvarig transplantationskirurg inom projektet och den som utför de komplicerade kärlkopplingarna i mottagaren.

– Vi kommer i framtiden även att kunna göra transplantationen av livmodern i mottagaren, genom robotassisterad titthålsteknik, konstaterar han.

I det aktuella fallet gjordes transplantationen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i oktober 2017. Efter tio månader återfördes ett embryo, som tillkommit vid IVF före transplantationen, in i den transplanterade livmodern, och några veckor senare kunde läkarna konstatera graviditet med tydliga hjärtslag. Graviditeten har varit komplikationsfri och modern har mått bra under hela graviditeten, som nu avslutats med ett planerat kejsarsnitt i graviditetsvecka 36.

Åtta plus ett barn

Barnet som nu fötts är nummer nio i Sverige efter en livmodertransplantation, och nummer ett i det som forskarna betecknar som robotprojektet. Det väntas fler graviditeter och barn under kommande år från detta projekt, där sex transplantationer har genomförts 2017-2018. Teamet är även i startgroparna för att utföra den första livmodertransplantationen med organ från avliden donator.

Hittills har nu totalt 15 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Utöver de nio som fötts inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin är det två barn i USA och ett barn i vardera Brasilien, Serbien, Indien och Kina. Mats Brännström påpekar att det är mycket viktigt att tekniken som har utvecklats under mer än 15 års forskning vid Sahlgrenska akademin, nu även fungerar på andra håll i världen, i flera fall efter direkt tekniköverföring från teamet på Sahlgrenska.

Mer om forskningen: Forskningsprojekt om livmodertransplantationer

Kontakter: Pernilla Dahm-Kähler, Mats Brännström, Niclas Kvarnström

Bilder: Operation på livmoderdonator med hjälp av robotassisterad titthålskirurgi, november 2018, plus bilder på medlemmar i teamet (foto: Björn Larsson Rosvall).

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?